Puppa eller fjäril ... ?
Jag såg en citronfjäril igår!
Den fladdrade förbi mig och jag utbrast spontant; ”Nämen heeej lilla fjäääril! Vad modig du är!”
En fjäril, modig? Det kanske inte är det första ordet man förknippar med en fjäril, men när man tänker efter så blir det mer självklart.
Innan fjärilen kläcks är den ju en fjärilslarv som ligger i sin puppa. Den väntar och väntar tills det är dags att kläckas och ge sig ut i … ja, vad då? Innan den kläcks vet den ju ingenting om världen och livet utanför puppan. Den vet inte heller något alls om hur det är att ha vingar, eller hur man använder dom, den vet ju ingenting alls om någonting, förutom det den har i puppan. Men ändå, så tar den sig ut ur sitt skal, och prövar sina vingar, bokstavligt talat.
Det är Kyle Cease som har fått mig att tänka på fjärilen på det här sättet, eftersom han gör en liknelse mellan oss människor och fjärilslarven i sin puppa.
Man kan välja att leva hela sitt liv som en fjärilslarv. Man kan till och med bli den bästa av alla fjärilslarver, man kan känna sig trygg och säker i sin puppa, man är bäst på att vara där,och man vet att man har koll på allt i livet.
Eller så kan man välja att bli en fjäril. Att våga ge sig ut utanför sina egna gränser och testa något annat. Man kan våga använda sina vingar och flyga. I början kan det vara svårt, man vet inte hur man ska göra för att ta sig fram, det vinglar och vobblar, och man har ingen aning vart man ska landa, eller ta vägen, men man lever varje dag mycket rikare än om man hade stannat kvar i puppan som en larv.
Jag ser det som två alternativ: Stanna kvar, stagnera, och alltid veta hur allt ska bli, se hela livet som en lång transportsträcka till döden,
Eller, ge sig ut, iväg på nya äventyr, ta nya vägar, hitta nya sammanhang, ta dagen som den kommer, och sen när döden närmar sig, kan man känna att ”Jag har levt mitt liv, jag har känt mitt liv strömma genom mig varje dag, jag har vågat falla, och jag har rest mig igen, jag har flugit, jag har älskat och jag har skrattat, och ingen, inte ens jag hade kunnat planera det bättre”.
Jag vill vara en fjäril. Jag vågar.
Allt gott!
Cecilia