Blå måndag

 

Ledig måndag. Behövligt. Nödvändigt. Skönt för själen.

Några timmar med lugn och ro. Hett kaffe, tända ljus, klapprande på tangentbordet, skrivandes på historier som vill berättas. Vinden som sliter i träden utanför. Knastrar i fönsterrutorna när vinden sveper förbi. Underbart att sitta inne i värmen, i tryggheten, i min egen värld och skapa.

Jag älskar att vara kreativ. Jag älskar när orden rinner ur mina fingrar och jag älskar att inte veta vad jag ska skriva härnäst. Det som kommer får komma, och efteråt, när jag läser igenom min text, blir jag förundrar över allt som jag berättar. Spännande att inte veta själv vad historien tar mig liksom.

Jag lägger ner ambitionen att skapa storverk, och jag låter mig själv vara i flow och litar på att det som kommer fram är värt att berättas.

Jag redigerar inte mig själv stunden, och jag låter inte självkritiken ta plats.

När jag bara är i flow och låter fingrarna fara över tangentbordet, så infinner det sig ett space där jag är utanför tid och rum. Jag befinner mig i en slags mittzon mellan verklighet och saga.

Underbart är bara förnamnet. Jag älskar att skriva!

Tack för alla historier och dialoger som kommer till mig, genom mig, ner i bokstäver och meningar, ord.

Tack för inspirationen som jag känner och tack för att jag kan vara så öppen för att ta emot den.

Sancuary. Bliss. Lycka. Glädje. Kreativitet. Skapande. Tacksam.

Lediga måndagar är de bästa dagarna.  

 

Allt gott!

Cecilia