Ett jordsnurr äldre

 
Yey! Jag fyller år idag!
Och bjuder på en morgonbild, och OM man tittar noga, ser streck efter min sovmask. Dom strecken satt kvar heeela dagen kan jag säga ... Men det är i princip enda skillnaden på att bli ett år äldre, typ ;)
 
Ännu ett år har jag varit med på den här planeten och tagit mig fram på resan som kallas livet. För att citera min barndoms favvoprogram Fem myror ... : "Där är där, där man inte är. Här är här, där man är" Och precis så är det ju! Om det var meningen att jag skulle ha varit någon annanstans i livet va gäller karriären, tex, så skulle jag ju inte ha varit här! Det är så lätt att man klagar på att "om det där inte hade hänt så hade jag minsann kunnat göra si eller så", men nu är jag ju här,och inte i den där bilden av vad man trodde att man skulle vara, så då måste allt vara som det ska. Fattar du? Det blev lite Cissi-tids-filosofiskt visst ...
Hur som helst; jag är glad att jag är just här, just nu.

För en tid sen slog det mig; alltså hur gammal blir jag egentligen? Jag va tvungen att tänka efter; jag borde fylla 38....eller..? Det är lustigt med tid. Den går ju hela tiden, den tickar på, oavsett vad som händer så går tiden. Den är konstant. Så det är ingen idé att stressa upp sig över sin ålder, tiden går ju ändå, man kan lika gärna unna sig att hänga med och sluta att värdera sig själv utifrån ålder.

Det är aldrig försent att göra det där man längtar efter! Det är bättre att göra verklighet av sina drömmar än att aldrig våga prova. Tyngden av oprövade drömmar väger tungt på axlarna, de får en att känna rastlöshet och irritation på att saker inte är som de ska vara på något sätt. Då är det bättre att bara kasta sig ut och ge dom en chans. Det kan ju inte bli mer än fel.

När jag va liten var att fylla år det absolut bästa i världen! Jag älskade att bli firad! På morgonen låg jag vaken i min säng, jag hörde hur familjen smög upp, prasslade med paketen, pratade tyst, och började sjunga utanför min dörr. Då knep jag ihop ögonen och låtsades sova. De hade med sig en bricka med massa paket och flagga, syskonen kröp upp i sängen med mig, alla ville hjälpa till att öppna; presentpapper och snören flög åt alla håll och efter några sekunders fokuserat öppnande hade jag en stor hög framför mig av Barbies, My little ponys, Lego eller vad den va som va hetast just då. Sen firades jag med tårta och kalas, ballonger som hängde i taket, rakt ner, ja inte fanns det helium att köpa då inte, och på kvällen somnade jag sockerstinn och berusad av glädje!

När jag nu är vuxen är det mina barn som sjunger för mig, och jag blir så varm i hjärtat av att höra hur de smyger för att inte väcka mig. Så jag blundar och låtsas sova, vill inte förstöra deras överraskning. Istället för massor av leksaker får jag massor av pussar och kramar, och kanske, kanske, en lugn frukost...:)

Nu börjar ett nytt år för mig.

Jag vill lyssna mer till mina känslor och följa mina drömmar.

 

Jag ska unna mig :)

Allt gott!
Cecilia

 

 

 
 

 

 

 

 

 

 

Kommentera här: